Varken Lasse eller jag har ju sportlov längre. Det är flera år sedan sist, men det är inte utan att jag saknar det lite. Det är ju alltid trevligt att vara ledig. Å andra sidan hade lovet varit slut nu - så vad skulle jag i så fall med det till...
I veckan som gick var vi och skulle klippa Skorpan. Vi skulle också skriva på foderavtals-papper. Medan vi stod där och skulle skriva på uppfattade vi inte att kennelägarinnan faktiskt redan nu gav bort Skorpan till oss! Vilken present! Han hade ju blivit vår ändå, men det hade i så fall legat 5 år framåt i tiden. Nu är den lille godingen bara vår. Kanske att han får ställa upp på en parning eller två - det skulle faktiskt vara kul. Vår lille Skorpa som pappa! Här ligger han Perchwater Mr Flintstone - dagligt kallad Skorpan - och snusar på husses arm.
Vi har sett lite vårtecken i vår stad den gångna veckan. Vintergäcken lyste så fint i Maria Alberts Park häromdagen. Då blir man glad! Det börjar också bli lite ljust på mornarna när vi är ute och går, och det är nog det jag mest är lättad för. Mörkret är lite trist så här års. Här en bild från en av promenaderna i veckan - dock ej så vårlikt längre. Snö - igen...
Lasse sitter och väntar på att finalen i ishockey ska börja. Innan dagen är slut ska vi också hälsa på S&Å ute på vischan. Det vankas mat åt både hundar och oss människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar